Tomheten
september 8, 2013
Livet är väldigt mycket tillbaka på ruta ett, eller noll, eller minus ett… jag vet inte riktigt. När jag kom hem i fredags efter en lång arbetsvecka så var det något sorgligt bekant över det. Jag låste dörren till lägenheten och insåg att den inte skulle komma att låsas upp förrän måndag morgon. Jag insåg också att det skulle bli väldigt tyst, väldigt tomt och väldigt ensamt.
Det tar lite tid att sjunka in i det mentalt… men livet är så som det är, jag är väl där jag hör hemma egentligen, där jag inte vill vara.
Bloggen du inte vill läsa. 
Alltså, jag undrar, brukar du inte gå ut och gå på helgerna? Besöka något kafé och ta en kaffe och titta på folk? Gå på bio? Ut i friska luften? Allt det där är ju helt ok att göra själv utan att det är konstigt. Är du verkligen inne i lägenheten hela helgerna?
Nej… under sommaren försökte jag att bege mig ut och gå när det var fint väder (som jag skrev lite om i bloggen då).
Att gå på café och titta på folk låter mysigt, men att göra det själv ger mig ångesttankar… bio kanske vore lite lättare, och jag tycker om att gå på bio, men även där finns det en del ångesttankar kring att göra det själv.
De senaste månaderna var jag tvungen att gå och handla… tre gånger tror jag, på affärer jag inte brukar handla, det var enormt ångestframkallande.
De allra flesta helgerna spenderar jag i lägenheten helt och hållet. Ofta har jag handlat innan helgen så jag behöver inte ens lämna för det. Det jag kanske lämnar lägenheten för under sisådär fem minuter på helgen är om jag behöver gå ut med sopor eller liknande..