Återigen har jag drömt något, och återigen är det du som av någon anledning måste göra dig påmind. Jag har drömt två nätter i rad, bara en sådan sak, och båda gångerna har det dessutom varit dig jag drömt om. Min själ får ingen ro, och en stor del av den, en stor del av mig vill inte ens få den ron, den vill bara ha dig. Det är lustigt, ockuperar du mina tankar i princip dagligen så sover jag mer eller mindre utan att drömma. Men går det en lite för lång tid utan att jag tänkt på dig så dyker du upp sådär i mina drömmar. Hjärtat slår alltför fort och alltför hårt när jag vaknar, jag gillar inte känslan av besvikelse som därefter fyller mig.

 

Det har gått ganska bra de senaste månaderna, dalarna har varit färre och topparna (eller ja, vad man nu ska kalla det) har varit fler, kanske just därför har även de där dalarna varit ganska så smidiga att ta sig igenom. Men idag, delvis även igår, känns det träligt att leva. Jag är less på så mycket, less på det mesta kring mitt liv. Allra mest är det än en gång kärleken och avsaknaden av den som gör mig ledsen. Imorse innan drömmen hade försvunnit någorlunda ur mina tankar var tårarna nära… det var ganska längesedan jag grät nu. Det är nästan så jag är precis som jag var förut, att jag aldrig gråter. Å andra sidan kanske det hänger ihop med att de djupaste dalarna fortfarande är bakom mig, med ganska så god marginal. Inte för att jag vet om det betyder något egentligen…

Jag svamlar…

Annonser

En bra helg

september 20, 2009

Jag startade den här bloggen för att ha en ventil där jag kunde skriva helt utan att tänka mig för angående vad jag skrev utan bara skriva det jag kände att jag behövde få ur mig. I princip innebär det att jag bara skriver inlägg som är deppiga/jobbiga/tunga/ledsamma eller liknande.. Men nu vill jag ändå skriva ut det i ord, kanske med tanke på vad jag skrivit många gånger förut. Den här helgen har varit bra. Klockan har passerat tolv med dryga tiotalet minuter och kanske har det precis vänt lite, men strunt samma för tillfället, eller, strunt samma i det här inlägget, vad jag sedan tar med mig utanför bloggen är en annan sak.

Den här helgen har jag faktiskt gjort något, bara det räcker långt… i sällskap med flera härliga människor… jag kanske själv har varit ett sådär halvt socialt missöde som jag kan vara, men det verkade inte spela så stor roll. Det finns flera positiva saker med helgen, som jag inte vill skriva så mycket mer specifikt om men som ändå kan nämnas… resten kan jag låta stå utanför den här bloggen så går det inte ut lika mycket över inlägget. Jag tar med mig det till sängen och sömnen istället.