Ledighet, ensamhet, saknad

januari 3, 2016

Det är som det är med ledighet, måendet pendlar fram och tillbaka och många gånger blir det en lite ambivalent känsla över ledigheten. Det där sköna med att kunna vara vaken så länge man vill och få kliva upp när man vill (även om det senare kan ge ångest ju längre klockan tickar) och troligtvis även det där trygga som egentligen kanske inte är enbart nyttigt, nämligen att få vara hemma, lite instängt, inte ta några risker, inte utsätta sig för jobbiga situationer. Tryggt och skönt å ena sidan, förstärker ensamheten och tomheten å andra sidan. Den här eftermiddagen är en sådan dag där ensamheten stärkts.

Tomheten av att inte ha någon, saknaden efter tjejer jag haft känslor för och såklart fortfarande har kvar känslor för eftersom sådana känslor aldrig riktigt försvinner för mig. Det hjälps inte av att jag under dagen haft tankarna på den tjej jag först hade känslor för efter att jag började må dåligt, det hjälps inte heller av att jag av någon anledning var tvungen av att leta reda på henne och se en bild på henne. Även det där är ambivalent. Till största delen så känns det bara jobbigt att göra så, att leta reda på en bild av henne för det påminner bara om den underbara människa hon… var?… och troligtvis fortfarande är, det påminner om någon jag aldrig kommer kunna få. Precis som med alla andra tjejer jag haft känslor för… eller kommer få känslor för.

Men jag gör det ändå, trots att det känns så jobbigt för samtidigt får den där känslan av saknad ut någonting av det. Jag har pratat en del med min psykolog om att jag ibland måste göra saker trots att det inte känns bra… jag tror inte riktigt det är sådana här saker det handlar om.