Oälskad

maj 3, 2015

Den senaste veckan ungefär har många tankar kretsat kring mina egna känslor och andras känslor för mig (eller frånvaron av dem). Jag tänker på hur extremt starkt jag känner för en tjej när jag får känslor för henne, hur gärna jag vill vara tillsammans med henne, spendera min tid med henne, planera och skapa en framtid tillsammans med just den tjejen. Jag tänker på hur tankar, känslor, sinnen och mer eller mindre all tid upptas av henne.

Jag har tänkt mycket på det där, på hur extremt starkt jag känner när jag känner, och jag har ställt det i relation till att ingen tjej någonsin känner så för mig… Jag har tänkt bakåt i tiden, sett mig omkring i nuet och bara reflekterat över hur ickeexisterande det varit, tänkt på hur liten sannolikheten är över att jag skulle kunna få en tjej jag tycker om så mycket, för hon skulle aldrig ha något som helst intresse av att vara tillsammans med mig.

Det är många jobbiga känslor kring att vara oälskad, oönskad, avvisad, ointressant, att det inte går att stå ut med mig…. att det inte finns någon som vill vara med just mig.

Jag kan ibland tänka att även om jag någon gång någonsin skulle få en chans med en tjej, hur skulle jag någonsin kunna hålla kvar henne? Hur skulle hon någonsin stanna kvar hos en nolla som mig när hon väl kom innanför mitt skal? När hon fick se hur oduglig människa jag är?

Vem skulle vilja ha en framtid med någon som mig?

 

… men vetskapen om just det gör det ändå inte enklare när jag drömmer om det själv. När jag så gärna vill få uppleva den där kärleken och dela livet med någon jag tycker om så mycket.

Man kan ju tycka att jag borde kunna släppa det när jag ändå vet om att det är omöjligt att älska någon som mig… men jag kan verkligen inte sluta drömma om det. Det är bara det att den där drömmen sakta men säkert smular sönder mig.

2 svar to “Oälskad”

  1. Lissie said

    Bättre att fokusera på att släppa de negativa tankarna, för de är bara tankar. Att vilja vara med någon är ett behov, som i grund och botten är sunt. Men sjukt svårt är det… Kram

    • Virulence said

      Jag vet inte ens hur jag skulle göra det… det låter väl som en bra idé men jag förstår verkligen inte hur det ska gå till.

      Ett behov är det absolut, sunt är jag mer tveksam till…. hur sunt det är att vilja vara med någon när det aldrig kommer inträffa, då bryter man ju bara ned sig själv successivt.

      Men svårt är väl det minsta man kan säga att det är, absolut.

      Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: