I miss you – Eller känslostormar som leder till sjuttioelva inlägg

maj 30, 2014

Så går det några timmar och saknaden, längtan, trängtan efter henne växer sig så jag känner den fysiskt krypa under huden på mig. Att få höra hennes röst, hennes skratt, få prata om de viktigaste sakerna i livet, om en massa oviktiga saker, kärleksförklaringar. Att få känna hennes lukt, få vara nära, känna hennes kropp, hur mina fingrar känns mot hennes hud, få höra hennes andetag, se hennes ögon, hennes mun, se allt som gör henne så vacker. Att få känna hur hennes läppar smakar. Att få vara så viktiga pusselbitar i varandras liv.

Jag saknar dig så mycket, så outhärdligt mycket, jag saknar det fina vi hade.

Livet är så tomt utan dig, så fattigt. Kanske var det precis såhär tomt livet var innan vi träffades med, men skillnaden är att då visste jag inte vad jag kunde sakna.

Min saknad spelar såklart egentligen ingen roll, hon kommer ändå aldrig att vilja vara med mig, men när min saknad blir såhär påtaglig, när jag fysiskt känner den i varje cell i kroppen, då vet jag inte vart jag ska ta vägen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: