Failure

juni 27, 2010

Jag satt på en buss på väg hem i… torsdags måste det ha varit. På bussen var vi inte fler än en handfull personer när den stannade för att plocka upp ett par med barnvagn i säg 25-30 års-åldern. När jag såg dem sitta bredvid varandra, hålla varandras hand, utbyta någon liten puss, när jag såg honom dra henne till sig en kortare stund, då slog mig en tanke, en insikt.

– Det där kommer aldrig inträffa för mig. Det där kommer jag aldrig få uppleva.

Det var inte en sådan där ”jag kommer aldrig finna kärleken”-känsloyttring som var och varannan människa verkar göra med jämna mellanrum (för att sedan någon/några månader senare träffa kärleken, men det är en annan historia), utan det var en insikt som slog mig väldigt plötsligt, varifrån vet jag inte, men det kändes verkligen som en absolut sanning. Den insikten gjorde mig lite ledsen där på bussen. Ungefär som när jag häromveckan insåg att det spelar ingen roll om jag är snäll/omtänksam, det spelar ingen roll om jag kan ha humor och vara skämtsam när jag är så fruktansvärt ointressant… vem blir intresserad av en då? … Det lyckades jag åtminstone förtränga ett tag, men de där tankarna från bussen följde mig under den där resan.

Det blev lite dubbelt. För jag är inte en sådan person som tycker det är jobbigt eller störs av andra människors kärlek. Men nu blev det så att jag å ena sidan tyckte det var fint och vackert, men å andra sidan blev ledsen över att jag aldrig fått, får eller kommer få uppleva det.

6 svar till “Failure”

  1. ro said

    Alltså det suger att vara ofrivilligt ensam och ännu mer när man går ut och ser just dessa kärleksfulla par. Jag vet hur det kan kännas och därför brukar jag försöka (med betoning på ”försöka” jag lyckas inte alla gånger) tona ner när jag är ute med någon för jag minns hur smärtsamt det var när jag själv var ensam. Jag menar inte att alla ska göra så men det är ett val jag gör för jag tycker det är sjysst att tänka på andra. Ensamhet kan alla hamna i och ännu mer de som är just snälla och omtänksamma. Jag fattar inte varför det är så. När jag var yngre föll jag för ”the bad guys” men sen växte jag upp och vet lite bättre. Några växer aldrig upp och fortsätter välja elaka killar och sen undrar varför det går åt skogen…
    Nu vet jag i och för sig inte om du är kille men jag har fått den uppfattningen av andra inlägg i din blogg (har följ den ett litet tag…)
    Jag vet inte vad jag ska säga annat än det, jag vet inte om det finns något som kan trösta i det fallet. Jag vill ändå tro att man kan hoppas men jag vet också att ibland känns det så där solklart att ”detta kommer jag aldrig få” och då ska ens upplevelse respekteras så klart. Ibland kan det till och med vara befriande att på något sätt ”ge efter” och sluta försöka, ibland är det just då saker och ting förändras, just när man har tappat hoppet… Är det inte märkligt? Det är nästan som kan bli förbannad: ”NU kommer detta, när jag hade precis lärt mig att leva utan det”

    Kämpa på där ute i den ofta kyliga världen…
    Kram

    • Virulence said

      Jag brukar faktiskt inte ha så jättestora problem med människor som visar sin kärlek öppet, jag kan snarare tycka det är fint. Men ibland blir jag bara lite deppig över det faktum att jag aldrig får/fått uppleva det…

      Hoppas har jag nog gjort i hela mitt liv. Sluta försöka är svårt… jag vet inte om jag någonsin egentligen försökt. Så för min del blir nog snarare problemet det omvända… eller, äh, jag vet inte om det är helt sant, men det är mer sant än motsatsen i alla fall.

      Jag har i alla fall hört resonemanget förut men jag kan tyvärr inte ta till mig det… eftersom jag aldrig upplevt kärleken (ja alltså, ömsesidig kärlek), så har jag svårt att sätta mig in i din avslutning som du summerar ”NU kommer detta..”. Jag är ledsen men jag vet inte hur det är, så jag kan inte förhålla mig till det på något sätt.

      Och jo, jag är en kille. Tack för din kommentar i alla fall, den värmer. Jag lovar.

      Kram

  2. ro said

    Jag vet inte om det är något för dig men jag tänkte tipsa dig om detta forum: http://www.utanforskap.se/forum/

    Jag är också där ibland och numera även skriver lite och så (det tog tid innan jag orkade/vågade registrera mig)

    Kram! 🙂

    • Virulence said

      Tack för länktipset, jag har kikat in lite och läst en del. Jag kommer nog inte att skriva något där själv men det kan mycket väl hända att jag återkommer till sidan. Så än en gång, tack för tipset.

      Kram

  3. J said

    Vem är du som känner precis som jag!?
    /J

    • Virulence said

      Jag har fått den där frågan tidigare och… jag vet helt ärligt inte vad jag ska svara på den. Jag vet inte ens vad jag förväntas svara på den..

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: