Äntligen ledig

februari 3, 2010

Livet flyter på väldigt mycket enklare när jag håller mig sysselsatt. Det senaste dryga halvåret har jag kunnat göra just det, kliva upp tidigt på morgonen, avverka många timmar av dygnet på att hålla mig sysselsatt för att sedan komma hem och inte behöva uthärda så många timmar till innan det är dags för en sömn som då kommer tidigare än annars. Livet blir annorlunda, men förändras egentligen inte särskilt mycket. Det märks framförallt nu när jag ska var ledig, vi kan i alla fall kalla det för det. Jag håller mig sysselsatt, och på något sätt är jag bland folk, jag kanske till och med klarar av att umgås,vara trevlig, rolig… men när dagen är slut så har inget förändrats. Mitt liv är på många sätt detsamma. Det bara förstärks och blir tydligare nu när jag är ledig. Jag är inte mindre ensam, inte närmare kärleken, inte närmare en vänskap.

Ledighet ska vara något skönt. Ärligt talat så gruvar jag mig mer inför den. Det finns vissa fördelar och vissa sköna saker med det, absolut. Men ledigheten behöver inte gå särskilt länge, troligtvis inte ens en vecka, för att jag ska föredra motsatsen. Vad ska jag med ledighet till? Det känns som den knappt hinner börja förrän jag inser hur händelsefattig den kommer bli. Hur jag kommer få anstränga mig för att hitta på något alla vakna timmar jag spenderar inomhus. Hur jag vet att även den här ledigheten kommer präglas av ensamhet, och hur jag vet att alla de där tankarna som hålls i schack när jag är sysselsatt under större delen av dygnet nu kommer vara kanske mitt enda sällskap (utanför familjen) under en alldeles för stor del av tiden.

Jag vill inte.

6 svar till “Äntligen ledig”

  1. m said

    vet precis hur det känns, har kännt likadant väldigt länge. jag vet ju inte hur gammal du är, men finns det inget du känner att du vill göra som kan förändra ditt liv? jag har mått skit flera år nu, men har bestämt mej för att jag vill åka till usa för att vara au pair ett år. är ju inte säkert att mitt liv blir bättre av det men då har jag iaf försökt. och jag har mått mycket bättre sen jag bestämt mej och börjat fylla i ansökan, för nu känns det som att det kanske ändå finns hopp om att jag kan att få ett liv som jag vill leva

    • Virulence said

      Det finns saker jag önskade var annorlunda. Men inget konkret såsom du menar. Det är mer generella saker jag drömmer om.

      Men jag tycker absolut du gör rätt som försöker uppfylla en dröm. Visst, det måste inte garantera att det blir bättre för att du åker, men det enda sättet du kan få veta det på är ju att åka iväg och prova. Och med tanke på att det är något du vill göra så är det ju bara att prova på det.

      Om inte annat så kan det säkert vara bra bara att få ett miljöombyte och få prova på något annat ett tag. Få ta in lite nya intryck.

      Jag hoppas du får komma iväg i alla fall och att det blir en bra erfarenhet.

  2. Julia said

    Väldigt intressanta inlägg måste jag säga.
    Känner igen mig i många av de.

    Vet inte riktigt vad jag ska säga. Vet inget om dig. Men jag är en sån människa som gärna hade lyssnat på hela världen om jag hade kunnat..
    Men eftersom att jag inte vet något om dig, kan jag inte heller säga så mycket.

    Av att ströläsa några av dina inlägg så får jag en känsla av att denna ensam och tomhet beror på en kille? ..

    F’n, tappade tråden.

    Vad jag vill säga är att kämpa.
    Någon dag ser du ljuset, det lovar jag dig.
    Jag har själv haft det där ”berget” framför mig. Och det är tufft det vet jag, men .. ljuset kommer, det gör det.
    Och vågar du bara för en sekund tro på det, vågar du bara hoppas att ”en dag vänder det” så kommer det också att göra det.

    Undrar lite som M också. Har du inget du känner att du vill göra som kan förändra ditt liv?
    Om inte så försök att hitta något positivt i det du har. Titta extra noga så ska du se att du hittar det.

    Usch vad jag babblar haha, förlåt för det.

    Hoppas att det löser sig för dig. Kram!

    • Virulence said

      Och av att läsa ditt inlägg så gissar jag att du tror att jag är en tjej? Jag är i alla fall en kille(jag tog inte illa upp), och min ensamhet och tomhet beror absolut på kärleken som jag aldrig fått uppleva, men även på avsaknaden av vänskap… och säkert även på mig själv i många avseenden.

      Tro… det var längesedan jag trodde på säg kärleken t.ex. Jag kan tro i vissa avseenden i mitt liv, men generellt sett är min tro inte särskilt stark. Hoppas gör jag, men att få det så långt som till tro, det har jag svårare att göra numer. Det har gått för många år utan uppfyllda drömmar för att jag ska kunna tro på vissa saker.

      Som jag svarade till ”m” så gör det inte direkt det. Inte som för henne i alla fall. Det handlar mer om att jag önskar att jag någon gång fick uppleva kärleken (ja alltså ömsesidig sådan… olycklig har jag upplevt massor av), att jag skulle vilja ha någon vän eller sådana saker.

      Det finns positiva saker i mitt liv, men väldigt få som jag kan bygga mitt liv kring eller som egentligen har med mig att göra. Det är mestadels sådant som egentligen bara finns i mitt liv oavsett hur jag lever det och alltså egentligen inget som har med mitt liv och hur jag lever det att göra.

      Ingen fara att du babblar på eller skriver långa kommentarer. Jag gör precis samma sak själv ofta. 🙂

      Tack för lyckönskningen.

      Kram

  3. liten said

    Av någon anledning googlade jag på ordet håglöshet och trillade in på din blogg. Efter att ha läst några inlägg känns det som någon tömt min hjärna. Finns det fler som känner som jag?!

    Har själv precis varit ledig ett par dagar. Att vara ledig är en plåga och jag vet att jag mår sämre av det än att vara kvar på jobbet. Men man kan ju inte jobba jämt och det senaste året har krafterna sinat allt mer. Är så trött på att hålla en fasad utåt hela tiden. De ständiga frågorna om vad man ska göra i helgen och på semestern. Att höra andra människor berätta om sina familjer, vänner, fester, semestrar och andra händelser. Om livet som pågår där jag sitter som åskådare. Blir det någonsin min tur? Och hur hittar man kraft att förändra sitt liv – att vilja men inte orka/kunna känns som ett ännu tyngre nederlag.

    Usch, det vara inte meningen att tynga ner med negativa tankar. Det låter hemskt men jag inser att en del av mig fick ett visst lugn av att inse att jag kanske inte är ensam i världen med dessa tankar.

    Hoppas det går bättre för dig…

    • Virulence said

      ”De ständiga frågorna om vad man ska göra i helgen och på semestern”.. Jodå, jag känner till dem.

      För ett par månader sedan hade jag en period där ett speciellt ord fångade min uppmärksamhet i de där situatonerna gång på gång på gång. Nämligen ”Vi”.

      – Vad ska du göra i helgen?

      – Jo vi ska…

      … tänk att få kunna säga ”vi”. Ett mäktigt ord på något sätt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: