När tystnaden ekar
september 23, 2008
Det gör så ont att se det med egna ögon.
Man måste våga för att förlora… om jag bara kunde låta bli att våga med jämna mellanrum så skulle jag kunna slippa så mycket besvikelse. I jämförelse så är ensamheten the lesser of two evils.
Du är så bra på att uttrycka dina känslor i dina inlägg så att man nästan känner likadant. Jag kan inte undvika att bli gråtfärdig jag med.
Jag väljer att ta det som en komplimang. Tack.
Jag har läst lite av din blogg och jag är fast nu, Du är väldigt duktig på att uttrycka dig. du skriver skitbra!
känner igen mig i så mkt…
Sofia: Tack.
Trist dock att du känner igen dig.