Jag HATAR att du ens finns i mitt huvud.

juli 15, 2007

Jag minns när du skrev till mig, när du hade läst vad jag skrivit någon annastans och sedan skrivit några små korta rader som värmde ett då blödande hjärta. Jag hade skrivit och försökt berätta hur jobbigt jag tyckte det var att vara osynlig, hur det var att aldrig ens få komplimanger annat än från familjen eller morföräldrar, källor som på intet sätt är särskilt opartiska..

Du skrev då och stöttade och gjorde mig till någon, fick mig att känna mig så värdefull. Du skrev att du skulle hjälpa mig att ta mig framåt, att du skulle hjälpa mig förbi eventuella hinder jag stötte på, du berättade om ditt tålamod som många underskattat. Jag trodde på dina ord.

Lite drygt två veckor orkade du. I mitten på Januari var det slut på någorlunda regelbunden kontakt.. Förstår du inte? Jag kände mig så osynlig, så värdelös, jag kände mig som ingen alls.. Så väckte du ett litet hopp, som du lika snabbt släckte..

Förstår du inte? Det där ordet jag skrivit lite lätt i min egen panna med bläck o s y n l i g, det brännmärkte du in i mig.. Du som nästan plussat för dig själv lite indirekt att du skulle kunna se mig.. Du som nästan blev förnärmad när jag sa att även om folk såg mig nu när jag skrev, så skulle ingen göra det i verkliga livet. Ingen.

Du klarade nog inte ens en månad.. Sedan någon gång i Februari så har jag kollat på min msn om du blockat mig eller tagit bort mig.. Det har du inte.. men varje dag som går är jag säker att du har gjort det. Allt du skriver, allt jag läser från dig säger att du hatar mig. För du skriver ofta och förklarar sånt du inte tycker om, ofta lite negativa tångångar.. och det känns ofta som pikar mot mig.

Det här inlägget känns lite likt ”Kan du inte bara säga att du HATAR mig?”… Det gör det för att det är det.

Jag försökte vara stöd åt dig ett litet ögonblick efter de där dryga två veckorna när du hade en lite jobbig period.. jag kände mig så j-a oönskad då när jag bara försökte vara snäll så du anar nog inte… Jag har försökt vara snäll, eller trevlig många gånger mot dig.. ofta går det förbi ohört.. Den senaste tiden, de fåtal gånger jag skrivit så har jag ljugit för mig själv a l l a gånger.. Varit trevlig, skrivit nästan motsatsen till hur jag känner.. Men jag har ju redan skrivit två långa jobbiga mail till dig, även om det var ett bra tag sedan senast.

Men jag vill inte skriva ett till egentligen.. Eller jo det vill jag, men jag vill inte vara den bördan, och den börda jag skulle vara blir så mycket mer påtaglig när jag skrivit två mail tidigare.

Jag tror inte du förstår, kanske inte någonsin kan förstå hur mycket jag tyckte om den människa jag lärde känna, hur bra hon fick mig att må när hon brydde sig, skrev små gulliga stöttande saker. Jag vet inte ens om den människa jag lärde känna existerar, sedan den perioden så har jag haft svårt att se henne ens gentemot andra.. Men var det bara ett spel eller något sådant så fine.

Men än en gång, jag vill ha ärlighet, säg som det är istället. Och hatar du mig… eller något liknande, SÅ SÄG DET DÅ.

Man ska lämna det skepp som sjunker…. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . och mitt liv ligger redan på botten, kanske dags att lämna det.

4 svar to “Jag HATAR att du ens finns i mitt huvud.”

  1. Dödslänkarna said

    ”Döden väger tyngst här i livet, men inte ens den väger särskilt tungt”

  2. Virulence said

    Allting är relativt..

  3. I will fly away said

    om du ändå är på botten, så kan det inte bli mycket värre? du har ingenting att förlora att göra något.. helt oplanerat, annorlunda, du ska inte vara som alal andra, det finns ju redan så många som är det.. även självmord… det är så många som tar den utvägen.. man dör ändå.. förr eller senare.. tänk ut något vad som helst och bara göra det.. utnyttja livet lite.. istället för att det ska utnyttja dig! Hitta ngt coolt häftigt.. där du kan utrycka dig… där du kan säga något utan att säga det.. jag tycker till exempel att du är jätte bra att skriva.. jag fastnade för ditt inlägg… mitt hjärta kommer att göra ont om ngn som skriver så fint tar självmord.. jag hade blivit så lycklig om jag fick höra från dig igen.. att du har vågat göra något nytt något som du bara vid modigt tillstånd valt att göra.. börja måla..sälja tavlor… med ord på??? vad som helst.. jag tror på dig.. trots att du e en främling..’

    take care ok??

  4. Virulence said

    I will fly away:

    Du har rätt i dina första ord, ända fram till de om självmord, där håller jag inte riktigt med dig.

    ”Du ska inte vara som alla andra”. Först och främst, det är relativt få som tar självmord och mina eller någon annans anledningar och känslor som leder till självmord förstår nog bara han/hon/jag som gör det. Men för det andra. ”Du ska inte vara som alla andra”, det är inget fel i att vara som alla andra, och nej, jag talar inte om självmord, jag menar rent generellt, det är inget fel i varken att vara, eller att vilja vara, vanilj.

    Du har många poänger i ditt inlägg som jag inte tänker säga emot, men jag tycker du skulle försöka ha en lite mer ödmjuk syn när det gäller självmord och de människor som tar livet av sig. Det är människor bakom handlingen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: